Vad gör att en kock blir mer än ett bekant ansikte i tv-rutan? Erik Videgård har byggt sin profil genom en ovanlig kombination av restauranger, asiatisk matlagning, kokböcker och pedagogisk tv. Här får du en tydlig bild av hans bakgrund, viktigaste meriter och hur hans sätt att arbeta kan inspirera dig i köket, särskilt när du lagar smakrika soppor hemma.
Det viktigaste att känna till om Erik Videgård
- Svensk kock och krögare med lång erfarenhet från Stockholms restaurangscen.
- Asiatisk matlagning, framför allt smaker från Sichuan, har blivit ett tydligt kännetecken.
- Han har drivit eller utvecklat restauranger som East, Videgård och Fjäderholmarnas krog.
- Tv-publiken känner honom bland annat från Nyhetsmorgon, Mitt i maten och Kockarnas kamp.
- Hans matfilosofi bygger på balans, tydliga smaker och respekt för råvaran.
Vem är Erik Videgård och vad är han känd för
Erik Videgård är kock, krögare, författare och tv-profil. För många svenskar är han ansiktet för en mer nyfiken och internationell matlagning, där klassiska svenska råvaror får sällskap av smaker från framför allt Kina och Sydostasien.
Det som skiljer honom från många andra tv-kockar är att hans erfarenhet inte började framför kameran. Han har arbetat med service, restaurangdrift, konceptutveckling och utbildning. Jag tycker att just den bredden märks när han lagar mat i tv. Han pratar inte bara om ingredienser, utan också om teknik, tempo och hur maten faktiskt ska fungera för gästen.
Han förknippas ofta med restaurangen East i Stockholm, som fick stor betydelse för svenskarnas intresse för asiatisk mat. Även restaurangerna Videgård och Fjäderholmarnas krog har varit viktiga delar av hans karriär. Det handlar alltså inte enbart om en kock som blivit känd genom tv, utan om en krögare som senare har använt medierna för att nå en bredare publik.
Från musikvärlden till Stockholms krogscen
Karriärvägen är ovanlig. Under 1980-talet arbetade Videgård som ljudtekniker och turnerade med musikakter, bland annat Europe och Boppers. När han blev pappa 1984 förändrades livssituationen, och han lämnade turnélivet för restaurangbranschen.
Det första steget gick via arbete i matsalen, bland annat på Gyldene Freden och Royal Viking Hotel. Där lärde han sig sådant som många hemmakockar sällan tänker på, exempelvis gästmottagande, tranchering, flambering och hur detaljer påverkar helhetsupplevelsen. För mig är det en viktig del av historien, eftersom god mat alltid är mer än själva receptet.
| Period | Viktig del av resan | Vad det säger om hans arbete |
|---|---|---|
| 1980-talet | Byte från musik och turnéliv till restaurang | En stark grund i service och gästbemötande |
| 1990-talet | Utveckling av restauranger och nya koncept | Fokus på både mat, miljö och affär |
| 2000-talet | Fortsatt arbete med restauranger, böcker och tv | Kunskap som når både bransch och hemmakök |
| 2010-talet och framåt | Starkare roll som matprofil och utbildare | Mer tillgänglig matlagning med internationella smaker |
Den här bakgrunden förklarar också varför han ofta betonar helheten. En soppa ska inte bara smaka bra efter första skeden. Den ska ha rätt temperatur, doft, konsistens och avslutning. Balansen mellan kök och matsal är en röd tråd i hans sätt att tänka.
Så blev han en tydlig tv-profil
Videgård har synts i flera svenska matsatsningar och har länge varit en återkommande kock i TV4:s Nyhetsmorgon. Han har också varit programledare för Mitt i maten, ett program som gjorde matlagning mer vardagsnära för en bred publik.
I Kockarnas kamp mötte tittarna en annan sida av honom. Där handlar det inte bara om att förklara ett recept, utan om att arbeta under tidspress och visa yrkesskicklighet i tävlingsmoment. Han deltog första gången 2017 och återkom senare i programmets all star-säsong.
Jag tycker att tv-formatet gör hans matlagning lätt att förstå, men det kan samtidigt ge en förenklad bild av kockyrket. En tävling visar snabbhet och precision. Restauranglivet kräver dessutom ekonomi, planering, personalansvar och jämn kvalitet varje dag. Det är där krögareerfarenheten blir minst lika intressant som tävlingsresultatet.
Det som fungerar särskilt bra i rutan är hans förmåga att göra kraftfulla smaker begripliga. Han kan presentera en ovanlig krydda eller teknik utan att få hemmakocken att känna att köket plötsligt blivit ett laboratorium. Den pedagogiska tonen är en stor del av hans popularitet.
Den asiatiska matlagningen är hans tydligaste kännetecken
Han har ofta lyfts fram som en person som hjälpt till att introducera asiatisk matlagning för en svensk publik. Sichuanköket har en särskild plats i hans arbete. Där kombineras hetta, syra, sälta, sötma, umami och aromatiska kryddor på ett sätt som skiljer sig från den mildare version av asiatisk mat som länge dominerade svenska menyer.
En ingrediens som många blandar ihop med chili är sichuanpeppar. Den ger inte främst hetta, utan en lätt pirrande och nästan bedövande känsla på tungan. Tillsammans med chili, vitlök, ingefära och soja skapar den djup utan att allt behöver smaka starkt.
Boken Facing Heaven - Välkommen till Sichuanköket visar tydligt den riktningen. Även hans tidigare arbete med modern asiatisk mat har bidragit till att göra tekniker och smakkombinationer mer tillgängliga i svenska hem.
För soppor är detta extra användbart. En neutral buljong kan få helt nytt liv med rostad chili, ingefära, sesamolja, risvinäger eller sichuanpeppar. Jag brukar se starka kryddor som en volymkontroll, inte som huvudnumret. Börja försiktigt och bygg smaken lager för lager.
Så använder du inspirationen i en enkel soppa
Du behöver inte återskapa en restaurangrätt för att laga mat med samma typ av smaklogik. Till fyra portioner kan du börja med 1 liter grönsaks- eller kycklingbuljong, 2 vitlöksklyftor, 1 matsked riven ingefära, 1 matsked soja, 1-2 teskedar chiliolja, 1 tesked risvinäger, 200 gram tofu eller kyckling och några nävar svamp eller pak choi.
- Fräs vitlök, ingefära och chiliolja i lite neutral olja i ungefär 1 minut. Låt kryddorna dofta, men bränn dem inte.
- Häll i buljongen och tillsätt soja. Låt sjuda i 10 minuter så att basen hinner utvecklas.
- Lägg i svamp, tofu eller kyckling och koka tills råvarorna är färdiga. Nudlar kan tillsättas mot slutet.
- Smaka av med risvinäger, eventuellt mer soja och lite sesamolja precis före servering.
Det vanligaste misstaget är att fokusera på hetta och glömma resten. En bra soppa behöver kontrast och balans, exempelvis mellan mjuk buljong, krispiga grönsaker, syra och aromatisk krydda.
Läs också: Krämig blomkål- och broccolisoppa - Så lyckas du!
Tre misstag som lätt förstör balansen
- För mycket chili från början gör soppan svår att rädda. Hetta går att lägga till, men är svår att ta bort.
- Syra för tidigt kan göra buljongen skarp. Tillsätt vinäger eller lime mot slutet.
- Överkokta grönsaker gör rätten platt. Lägg i gröna grönsaker de sista minuterna så att de behåller färg och spänst.
Det här är inte en exakt rätt från hans kök, utan en vardagsmodell inspirerad av samma principer. Den fungerar lika bra med svamp och tofu som med kyckling, räkor eller överblivna grönsaker. Det viktiga är att buljongen får djup och att varje ingrediens har en tydlig funktion.
Vad man kan lära sig av hans sätt att arbeta
Det mest användbara är inte att köpa alla kryddor på en gång, utan att förstå hur smaker byggs. Börja med en bra buljong, lägg till en aromatisk bas och avsluta med syra eller färska örter. Då får du en soppa som känns genomtänkt även när råvarorna är enkla.
Hans resa visar också att en matprofil kan ha flera roller samtidigt. Kocken lagar maten, krögaren skapar sammanhanget och tv-personligheten gör kunskapen lättare att ta till sig. För hemmakocken blir slutsatsen enkel: tydliga smaker, bra råvaror och lite mod räcker långt, även utan ett professionellt restaurangkök.
